Ukrainakrigets påverkan på svenska företag

Den 24 februari 2022 inleder Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Sveriges ekonomi står nu inför helt nya utmaningar efter pandemin. Ett spänt säkerhetspolitiskt läge, räntehöjningar, bromsade distributionskedjor och skenande priser på drivmedel, el och hushållsvaror. Nedan går vi igenom vilka effekter Ukrainakriget har på svenska företag.

Sanktioner och motsanktioner

EU har sedan Ryssland invaderat Ukraina regelbundet infört och utvecklat fem sanktionspaket mot Ryssland – senaste sanktionerna meddelades den 8 april 2022. Sverige och övriga EU är förbjudna från att exportera vissa varor och tjänster som har dubbla användningsområdet (civila/militära). Det råder förbud mot export av insatsvaror som teknologi till ryska industrier och varor och teknik som kan förbättra Rysslands försvars- och säkerhetssektor, lyxvaror och nya investeringar i landets energisektor. Dessutom gäller importförbud mot vissa stål- och järnvaror. Inga sanktioner mot rysk export av gas, metaller och mineraler har meddelats av EU vars ekonomi är fortsatt beroende av dess import under 2022.

Från Rysslands och Belarus sida har man hotat att strypa exporten till EU-länder av insatsvaror inom jordbruksindustrin, jordbruksprodukter, mineraler och metaller. Per den 1 maj 2022 har inga motsanktioner verkställts av Ryssland men bedömningen är att det i ett sådant läge kan få en negativ påverkan för svenskarnas ekonomiska möjligheter att säkerställa grundläggande varor till hushållen. Ryssland, Ukraina och Belarus står för cirka 40% av EU ländernas konstgödsel – en andel som flera EU länder inte kan ersätta varken inom kort eller medellång sikt. Redan under första kvartalet 2022 skenade priserna på spannmål i Sverige till följd av osäkerheten på jordbruksmarknaden, höjda drivmedel- och energipriser samt bromsningar i de globala distributionskedjorna.

Svensk ekonomi och parallella inflationsfaktorn

Svensk ekonomisk aktivitetsnivå (BNP) hade sedan första kvartalet 2017 haft en konstant positiv utvecklingslinje fram till pandemin slog till under första kvartalet 2020. Sveriges ekonomi gjorde i sin helhet en överraskande stark återhämtning 2021 efter släppta restriktioner och lyckades inte bara ta sig tillbaka på den fina trendlinje man var på innan – landets BNP accelererade till nya höjder andra halvan av 2021. Första kvartalet 2022 tappade svensk ekonomi styrka och BNP föll en aning från de rekordhöga nivåerna (källa: Statistiska centralbyrån, SCB).

Samtidigt som Sveriges ekonomi återhämtar sig från pandemin har det nya året 2022 fört med sig helt nya motsättningar – en historiskt rekordhög inflation och Ukrainakriget. Inflationen var rekordhög redan innan kriget bröt ut. Allra mest i USA men även i Sverige. Den bild vi fick från Bidenadministrationen under 2021 var att det rörde sig om en tillfällig/”transitory” inflationseffekt (Vita Husets ekonomexperter uppfattning enligt pressekreteraren Jen Psaki 10 maj 2021). Ett år senare är inflationen är historiskt hög och nuvarande prognos är nu att den inte kommer att återhämta sig till en mer normal nivå förrän mycket längre fram.

Frågan är till vilken grad vi kommer att kunna dämpa inflationens inverkan på svenska hushåll och företag - här har Sveriges centralbank möjlighet att begränsa inflationens hårda effekter på svensk ekonomi genom att höja räntorna. En räntehöjning från den svenska centralbanken innebär motsatsvis mindre investeringar på marknaden från företagssidan och lägre konsumentaktivitet på kort sikt. Svenska centralbanken har den 28 april 2022 meddelat en höjning av reporäntan till 0,25 % och uppgav samtidigt att fler räntehöjningar väntar under 2022 och 2023 vilket kan leda till att den positiva utvecklingen i svensk ekonomi stagneras något under kommande åren.

Den svenska arbetsmarknaden

En kontrasterad positiv del i svensk ekonomi är att det råder en enormt hög efterfrågan på arbetskraft i Sverige per den 1 maj 2022. Sysselsättningsgraden och anställningsplanerna är bland de högsta i dokumenterad svensk arbetsmarknadshistoria och fortsätter att slå rekord månad efter månad. Den öppna arbetslösheten ligger 2022 på strax under 3.5 % och sysselsättningsgraden på nästan 69 % av den svenska befolkningen.

Sysselsättningsprognosen hålls tillbaka från att visa fortsatta rekordsiffror på grund av en betydligt lägre befolkningstillväxt i Sverige under senare år och därmed färre personer tillgängliga på arbetsmarknaden 2022. Hälften av svenska företag står inför fortsatt bristande arbetskraft på rekryteringssidan. Osäkerheterna kring var inflationen och konjunkturen är på väg och hur Ukrainakriget kommer att utveckla sig tycks hittills inte ha fått en övergripande negativ effekt på graden av anställningsplaner i den svenska arbetsmarknaden. Enligt arbetsmarknadsanalytiker ska våren 2022 vara en av de historiskt enklaste tiderna att hitta jobb (Nordea Markets and Macrobond 2022).

Ukrainska flyktingar och ny potentiell arbetskraft

För tillfället sker en influx av ukrainska flyktingar till Sverige med en prognos om 80 000 flyktingar hela 2022 (Migrationsverkets presskonferens 27 april 2022). EU har akut meddelat massflyktsdirektivet som innebär att alla ukrainska flyktingar får omedelbart skydd och beviljas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd preliminärt till och med 4 mars 2023. För den svenska arbetsmarknaden och särskilt behoven av arbetskraft inom tjänstebranschen blir det fritt fram att anställa en ukrainsk flykting så snart personen fått ett samordningsnummer och vill ansluta sig till arbetsmarknaden.

Uppfattningen från arbetsmarknadsexperten Anders Ljungberg, analyschef vid Arbetsförmedlingen, är att det till en början är ytterst få ukrainska flyktingar som registrerat sig för jobbsökning till skillnad från motsatta rapporter om flera hundra registreringar hos privata arbetsförmedlare. En indikation att det främst är den etablerade arbetsmarknadens uppgift att nå ut till nyanlända från Ukraina med rätt information, råd och vägledning (Svenskt näringslivs panelsamtal, webbinarium del 3 den 29 april 2022).

Svensk företagsopinion och krigets påverkan på energin

Svenska företagsledare deltog i en undersökning genomförd av Ipsos/Dagens Industri mellan 10–21 mars 2022 med fokus Ukrainakrigets påverkan på affärerna. Av de 1 746 näringslivstoppar som intervjuades uppgav 57 % att de förväntar att kriget har en ganska stor eller mycket stor negativ effekt på affärerna medan siffran bland transportsektorn är 68 %. Faktorer som förväntas ha störst negativ påverkan på svenska företag är osäkerheten på marknaden (57 %) följt av ökade priser på drivmedel (43 %) och ökade energipriser (42 %).

Samtliga tre orosfaktorer hänger ihop då svensk import från Ryssland varit inne i en fluktuerande period de tre senaste åren med en ännu sämre framtidsprognos. Importen till Sverige av mineraliska bränslen och elström från Ryssland uppgick till 30 (2019), 7 (2020) respektive 13 (2021) miljarder SEK. Svensk import av rysk råolja erhållen ur petroleum gick från 20 (2019), 2 (2020) till 7 (2021) miljarder SEK. Upp och nedgångarna beror på de utrikespolitiska följderna av Rysslands ockupation av Ukrainas östra delar Krimhalvön, Luhansk och Donetskområdena och EU:s sanktionspaket. Samtidigt har Sverige börjat importerat ännu mer drivmedel från Norge. Sedan Ryssland tagit beslut om en fullskalig invasion av Ukraina och Sverige närmat sig NATO är oron bland svenska företag kring osäkerheten på marknaden befogad.

Sverige driver motiverat sin linje att uppnå de globala klimatmålen med den högsta nivån av reduktionsplikt i EU (blandning av drivmedel med biodrivmedel) vilket har haft en stor påverkan på drivmedelspriserna i landet. Den bransch som drabbas mest av höjda drivmedelspriser är transportsektorn som sedan tidigare befinner sig i stora problem med brist på arbetskraft och bromsade distributionskedjor runt om i världen. Finansminister Mikael Damberg öppnade för sänkt drivmedelsskatt under en intervju med Malou den 7 mars 2022 vilket förverkligades den 18 mars. Finansdepartementet remitterade en promemoria om tillfälligt sänkt bilskatt med 1 krona och 5 öre som enligt förslaget ska börja att gälla från den 1 maj 2022. Sedan 2018 har priserna på drivmedel i Sverige ökat med cirka 10 kronor och elpriserna har nyligen fördubblats mellan åren 2021 och 2022.

Svenska företag står i dagsläget inför stora utmaningar som energiomställning, internationella säkerhetspolitiska hot och ekonomiska konsekvenser till följd av Ukrainakriget och ett allvarligt inflationsläge. Under de följande åren kommer näringslivets innovations- och omställningsförmåga därmed att ställas under hård prövning.

Johan Sjöberg, expert på försvars- och säkerhetsfrågor på Svenskt näringsliv, rapporterar om Ukrainakrigets påverkan på svenska företag varje vecka. Följ uppdateringarna via följande länk till Svenskt näringslivs hemsida: https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/sakerhet-och-risk/sa-paverkas-svenska-foretag-av-ukrainakriget-veckovis-lagesuppdat_1182600.html

Svenskt näringslivs tre webbinarium om krigets påverkan på den svenska marknaden https://www.svensktnaringsliv.se/kalendarium/inspelade-webbinarier/

Kommerskollegiums statistikblad för Sveriges ekonomiska förbindelser med Ryssland https://statistikblad.kommerskollegium.se/?code=RU&period=202112&type=html&langid=1